What is a bachelor’s degree from KTH?

It can mean three different things.

  1. An intermediate degree from a 5-year civilingenjör programme (Master of Science in Engineering).
  2. A final general degree from a 3-year teknologie kandidat programme (Bachelor).
  3. A final professional degree from a 3-year högskoleingenjör programme (Bachelor of Science in Engineering).

The structure is shown in the following figure.

Utbildningsstruktur1

The dashed lines means the intermediate degrees bachelor and licentiate within the civilingenjör and doctoral programmes. I will use the Swedish terms, as otherwise it will get confusing as the translations into English, written in parenthesis, are similar.

The civilingenjör programmes (starting with C at KTH) got an intermediate bachelor’s degree in order to follow the Bologna structure. The students are admitted to five years and the master programmes represent the specializations within the civilingenjör programmes. Foreign students enter at year 4, taking only a master programme.

Thus after three years the students have a basis in mathematics and physics (if they are in the electrical engineering programme CELTE). They have not yet taken many applied courses in electrical engineering, just tasted the different fields. The list is found at: courses in the first three years of CELTE

There are some master programmes that are designed as the specializations for the civilingenjör programme in electrical engineering (CELTE) and there are others in neighbouring areas, which the students can choose. They just choose the master programme/specialization as they are admitted to five years.

The difference between the teknologie kandidat programme and the högskoleingenjör programme is that the first requires more depth (1.5 years) in one subject whereas the second one aims more to develop engineering skills. Both kinds of programme are designed to have students ready to apply for jobs after three years.

The preceding programmes are the undergraduate ones. The graduate studies consist of four year to become a doctor. There is an intermediate degree called licentiate after two years. Some students are only admitted for the licentiate, as they only are financed for two years.

(A detailed list of the Swedish degrees can be found at UHR.)

 

Advertisements

Om pedagogik

Jan Scheffel höll ett föredrag om pedagogik under hösten 2015 och gav mig råd sedan. Några tankar:

  • Övningar med: introduktion, grupparbeten (om 3) med problem kring nyckelbegrepp som lämnas in.
  • Räknestugor: styrda och individuella
  • Hemuppgifter som ger bonus och som kamraträttas.
  • Delad examination ger mindre anledning till fusk och mera studier genom hela kursen.
  • Frågor som besvaras med färgblad (i olika permutationer) för att hålla koll på förståelsen.
  • Tid på uppgiften är det väsentliga.

Jan Scheffel har olika typer av kurser: Vektoranalys för Elektro, Ingenjörsvetenskap för Civilingenjör-lärare, Energi och fusionsforskning samt Magnethydrodynamik för doktorander. Det är en bredd och han är en välförtjänt mottagare av KTH:s pedagogiska pris.

Matematikpedagogik

Ambjörn Naeve höll under 2015 två föredrag på KTHB om hur man undervisar i matematik. Här några lärdomar:

  1. Visa strukturerna, gå från “vad är det?” till “vad gör de?”.
  2. Ta två helt skilda exempel för att kunna visa något abstrakt.
  3. Låt eleverna vara med och formulera definitionerna för att ta ut det väsentliga.
  4. Med datorstöd kan man visualisera matematiken och ge möjlighet till interaktion.
  5. Matten är “A -> B”, alltså man baserar sig på axiom. Naturvetenskapen tillhandahåller axiomen genom experiment.
  6. Visa hur designbeslut som (-1)*(-1)=1 påverkar strukturen.

Då jag undervisar på kursen i elkrets, kommer matematiken in, särskilt linjär algebra.

Nordstat 2016 – Många olika aspekter på matematisk statistik

I slutet av juni 2016 var jag på Nordstat 2016 i Köpenhamn. Två längre föredrag gjorde resan värd:

The role of causal modeling in statistics

Marloes Maathuis vid ETH Zürich berättade om hur man kan sluta sig till kausalitet baserat på statistiska undersökningar. Speciellt gick hon igenom observationsstudier.

Extreme value statistics: from one dimension to many

Holger Rootzén från Chalmers gick igenom hur olika extremvärdesfördelningar fungerar och hur man kan gå från en dimension till många.

Sedan var det kortare föredrag som:

Anders Nordgaard från Linköpings universitet och Nationellt forensiskt centrum och Silvia Bozza pratade om olika Bayesianska metoder inom rättsväsendet.

Bo Lindqvist från NTNU jämförde olika typer av sampling (betingad, a posteriori och “fiducial”).

 

Bland postrarna kan nämnas:

Magne Aldrin från Norsk regnesentral om förutsägelser av fotbolls-VM

Jong Jeong från University of Pittsburgh om censurering.

Céline Cunen, Nils Lid Hjort m fl om att bestämma vilken författare som skrev vilken del.

 

 

 

Sommarskolan i stokastik i Finland 2016: Slumpgrafer, icke-parametriska Bayesmetoder samt beroende och riskmått inom portföljer

Det finska nätverket för forskarutbildning inom stokastisk och statistik organiserade  den 37:e sommarskolan i sannolikhet och statistik på  Helsingfors universitets biologiska försöksstation i Lammi i månadsskiftet maj/juni 2016.

Ranking in scale-free random graphs

Nelly Litvak från Universitet i Twente gav flera föreläsningar om slumpgrafer, som blev en bra introduktion. Jag bör läsa Slumpens skördar i mer detalj då Olle Häggström beskriver slumpmodeller för sociala nätverk. Slumpgrafer kan vara användbart för elnäten, som dock är sammanbundna. Hon rekommenderade Remco van der Hofstads bok  “Random Graphs and Complex Networks”.

Nonparametric Bayesian statistics

Harry van Zanten visade hur man kan hantera icke-parametriska problem med Bayesianska metoder. Han åskådliggjorde gången i resonemangen, så att den gick att följa utan att förstå alla tekniska detaljer.

Dependence, risk bounds and optimal portfolios

Ludger Rüschendorf från Freiburgs universitet presenterade olika sätt att hantera beroendet inom en portfölj (för  investeringar eller försäkringar). Det var många matematiska metoder, som ska presenteras i en kommande bok.

Den biologiska försöksstationen i Lammi var en bra plats för denna typ av kurs: bra lokaler, god mat och fin natur. Magnus Ehrnroothin säätiö bidrog till att sänka kostnaderna för doktoranderna.

Olle Häggström: Slumpens skördar. Strövtåg i sannolikhetsteorin, 2004 – En bra brevidläsningsbok för högskolestudenter

DSC01268 (2)

Baksidestexten skriver att boken är avsedd som bredvidläsning för högskolestudenter, vilket stämmer bra. Den går igenom några begrepp innan tre paradoxer presenteras: myntets baksida, bilen och getterna samt de två kuverten. Dessa analyseras och sedan presenteras spelteorin och de stora talens lag.

Den stora delen av boken handlar om grafer och olika statistisk betraktelser på dem. Perkolation är ett exempel som handlar om hur spridning kan ske i en graf som är slumpmässigt uppbyggd, naturligtvis enligt någon viss regel.  Därefter kommer man in på “världen är liten”-fenomenet och hur det kan beskrivas. Nästa kapitel handlar om elektriska kretsar och slumpvandringar, som visar sig hänga ihop. Slutligen besvaras frågan om en slumpvandrare kommer hem.

Läsekretsen blir de med en högskolekurs i sannolikhetsteori och statistik. Boken kräver en del funderande men man får tillbaka mycket som läsare, då teorin kopplas till tillämpningar. Det matematiska materialet presenteras överskådligt.