Här finns ett material som jag gjorde för kursen i elkraftteknik W0004T 2022 vid Luleå tekniska universitet.
Jag delade in eleverna i grupper om två eller tre och gav dem en eller två frågor. På baksidan finns det ledtrådar. Svaren ligger separat.
Välkommen att använda detta material!
Göran Andersson från ETH i Zürich höll ett föredrag om elsystemets karakteriska: stort, långlivat, behov av simulering. Han nämnde Ivar Herlitz var KTH:s förste doktor och räknade på en kraftlednings stabilitet. Han påpekade att det är bra med reglertekniken inom elektrotekniken, men det behövs mera samarbete mellan industrin och högskolan, för att industrin ska kunna ta till sig ny forskning.
Milorad Papić från Idaho Power berättade om felstatistik. Han är med och organiserar nästa PMAPS i Idaho juni 2018. Robert Brandalik hade lite mer detaljerad dygnsuppdelning för prediktion av strömmar. Ervin Grebesh berättade om ett avancerat system för att anpassa maxströmmen i en luftledning till vädret. Øystein Rognes Solheim från Statnett beskrev en metod för att prediktera fel beroende på vädret. Yizheng Liao utnyttjar elmätarna till felsökning. Han fick välförtjänt priset för bästa uppsats. Marko Čepin beskrev hur metoder från kärnkraftsindustrin kan tillämpas inom elkraft. Han organiserar ESREL 2017 om säkerhet och tillförlitlighet i juni i Slovenien.
Sociedad de Doctores e Investigadores de Colombia, SoPhIC https://www.sophicol.org/, had a webinar organised by Stiven Castaño, Lorena Novoa Aponte and Mauricio Aljure Rey and others on the 20th May 2021 about how to publish within science.
The two guests were:
José Argüello (JA), professor in chemistry and biochemistry at Worcester Polytechnic Institute https://www.wpi.edu/people/faculty/arguello
Oscar Quevedo-Teruel (OQT), professor in electromagnetics at KTH Royal Institute of Technology https://www.kth.se/profile/oscarqt
Here I try to summarise it. Their final pieces of advice were:
OQT:
JA (agreeing with the main points of OQT, he added):
They started by telling their experience in publishing:
JA:
There are three kinds of articles:
| Good | Bad | Ugly |
| Original | Imitation | Poor language |
| Mechanical (causality) | Descriptive | Unclear figures |
| Clear | Confuse | Strange formatting |
| Demonstrates an idea | Shows how much we work | Lack of care |
Use short sentences. More than 15 words or two lines is too much.
To choose a journal, you need to answer these questions:
OQT:
Make clear the task of every author.
The article should be easy to understand and the procedure should be reproducible.
The editors and the reviewers are hard. You have to fight for your articles. Read the comments and get something positive.
Send the article to a journal where the article is above the mean.
Questions from the audience:
Here is the recording of the webinar in Spanish: https://www.youtube.com/watch?v=nOi0YamBVYg
Welcome to share your pieces of advice!
Ett exempel på en transformatortransport i Sverige:
Först gick den på tåg från Ludvika till Rotebro två mil norr om Stockholm. Därifrån togs den 400 ton tunga apparaten för 400 kilovolt på lastbil till Anneberg någon mil norr om Stockholm.
Först gällde det att hitta en lucka i tågtrafiken för att kunna köra in mot Stockholm. Därefter gick transporten på natten för att inte störa biltrafiken för mycket. Transporten sköttes av Kraftdragarna, som ägs av Svenska kraftnät och Vattenfall tillsammans.
Transformatorer är stora och tunga apparater i elkraftsystemet. Här ska en transformator för 400 kV levereras till en station i det norska stamnätet. Först kommer den på Sognefjorden på ett specialbyggt fartyg. Därefter förs den upp för fjället med tre dragbilar och en bil som skjuter på. På vägen är den en kurva på nästan 180 grader. Statnett, som äger det norska stamnätet, har en enhet med fartyg och lastbilar för att transportera transformatorer.
Råd för att skriva en uppsats:
Förklaring:
Det är då en iteration mellan struktur och innehåll, i bägge riktningar. Man kan skriva mer text och då behövs innehållsförteckningen och sammanfattningen ändras. Likaså kan man se att ett avsnitt bör läggas till i innehållsförteckningen och sedan utvecklar man det. Ämnesorden används först för informationssökning och sedan utvecklas de till att beskriva uppsatsen.
Tack till Chip Maguire för inspiration (https://people.kth.se/~maguire/maguire-exjobbs.html)!
It is interesting to see which master programme the civilingenjör students chose as a specialisation. An investigation at the School of Electrical Engineering and Computer Science have presented statistics, which I have displayed like this:
It is interesting to note that there are two programmes (Computer Science and Media), where the students choose mainly the same master programme as the last two specialising years of the five-year long civilingenjör programme. The two other programmes (Information Theory and Electrical Engineering) have more variation in the choice of master programme.
Another feature is the small overlap between the programmes. EE and IT share the Embedded System master. The largest overlap is that one fourth of the IT students want to take the Computer Science master, which also receives media students. The Interactive Media Technology gets some students from CS and IT.
It can mean three different things.
The structure is shown in the following figure.
The dashed lines means the intermediate degrees bachelor and licentiate within the civilingenjör and doctoral programmes. I will use the Swedish terms, as otherwise it will get confusing as the translations into English, written in parenthesis, are similar.
The civilingenjör programmes (starting with C at KTH) got an intermediate bachelor’s degree in order to follow the Bologna structure. The students are admitted to five years and the master programmes represent the specializations within the civilingenjör programmes. Foreign students enter at year 4, taking only a master programme.
Thus after three years the students have a basis in mathematics and physics (if they are in the electrical engineering programme CELTE). They have not yet taken many applied courses in electrical engineering, just tasted the different fields. The list is found at: courses in the first three years of CELTE
There are some master programmes that are designed as the specializations for the civilingenjör programme in electrical engineering (CELTE) and there are others in neighbouring areas, which the students can choose. They just choose the master programme/specialization as they are admitted to five years.
The difference between the teknologie kandidat programme and the högskoleingenjör programme is that the first requires more depth (1.5 years) in one subject whereas the second one aims more to develop engineering skills. Both kinds of programme are designed to have students ready to apply for jobs after three years.
The preceding programmes are the undergraduate ones. The graduate studies consist of four year to become a doctor. There is an intermediate degree called licentiate after two years. Some students are only admitted for the licentiate, as they only are financed for two years.
(A detailed list of the Swedish degrees can be found at UHR.)
Jan Scheffel höll ett föredrag om pedagogik under hösten 2015 och gav mig råd sedan. Några tankar:
Jan Scheffel har olika typer av kurser: Vektoranalys för Elektro, Ingenjörsvetenskap för Civilingenjör-lärare, Energi och fusionsforskning samt Magnethydrodynamik för doktorander. Det är en bredd och han är en välförtjänt mottagare av KTH:s pedagogiska pris.
Ambjörn Naeve höll under 2015 två föredrag på KTHB om hur man undervisar i matematik. Här några lärdomar:
Då jag undervisar på kursen i elkrets, kommer matematiken in, särskilt linjär algebra.
perwesterlund 