Cigrékollokvium för A3 och B3 2015 – Många aspekter på ställverksutrustning

Cigrés studiekommittér A3 (högspänningsutrustning) och B3 (ställverk) ordnade ett kollokvium med 240 deltagare i Nagoya i Japan i månadsskiftet september oktober 2015. Under den första dagen presenterade Romain Migne från RTE huvuddragen i WG (Working Group) B3.32, som sedan gicks igenom i mer detalj av Alan Wilson och Hugh Cummingham på onsdagen. Johan Smit från TU Delft pratade hur om information kan användas i besluten om underhåll och utbyte. Uwe Schichler från TU Graz presenterade GIS-statistik och hans fick sedan pris för sitt bidrag. Tuomas Laitinen från Fingrid la fram fördelarna med frånskiljande brytare.

 

På tisdagen kom också ett annat bidrag som belönades, Alexander Rhein (TU Darmstadt) om optimering av underhållsstrategier. Guilhem Blanchet från Statnett höll ett tankeväckande föredrag om hur uppdelningen av ett gasisolerat ställverk i sektioner påverkar tillgängligheten. Milan Radosavljević från Svenska kraftnät beskrev olika metoder för att få bort beläggningar på isolatorer.

 

På onsdagen var det längre presentationer, 1,5 timme i stället för 10-15 minuter. Colm Twomey presenterade aktiviteten inom JWG B3/C1/C2.14. De har analyserat hur olika kopplingsscheman för ställverk påverkar tillgängligheten, underhållsmöjligheterna och driftflexibiliteten. Det var en sammanställning som jag har saknat och nu finns den som TB (Technical Brochure) 585.

 

Jag missade den samtida presentationen av  WG A3.28 om transienta fenomen vid koppling av höga spänningar. Jag lyssnade inte heller på WB B3.31 om luftisolerade ställverk i svåra klimatzoner. WG A3.29 redovisade mellanresultat om olika typer av åldrande. Sedan berättade Peter Glaubitz om SF6-användning inom elkraft och till sist berättade WG B3.32 om sin studie inom underhållsoptimering.

 

Jag presenterade ett bidrag tillsammans med Patrik Hilber och Tommie Lindquist: “Function Test and Condition Test for Disconnecting Circuit Breakers” om hur skicket på brytare kan bedömas då de är spänningssatta genom att mäta tider och rörelser vid manövrar. Jag var också medförfattare till bidraget “The Reliability Chain”, som handlar om hur man bör planera underhåll.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s